Mängder av massor inom väg- och anläggningsbranschen går till spillo för att det finns en rädsla för att återanvända avfall. Möt Mona Persson vars primära uppgift är att se till att Svevia ökar möjligheten till återanvändning av massor som en del i strävan mot en mer cirkulär ekonomi.
Från Piteå i norr, ner till Ystad i söder driver Svevia idag sex efterbehandlingsanläggningar. Flera av anläggningarna har omfattande tillstånd, som gör det möjligt att ta emot många olika typer av restprodukter för behandling och återvinning. Här rengörs och processas förorenade schaktmassor, jord från saneringsuppdrag och annat farligt avfall. Umeåbaserade Mona Persson, är funktionsansvarig för masshantering på Svevia, är väl bevandrad på området. Mona var tidigare ansvarig för alla sex efterbehandlingsanläggningarna, men fokuserar idag på att etablera nya samarbeten – och framför allt helt nya anläggningsytor – på strategiska platser i landet.
– Svevias anläggningar tar emot material från hela branschen. Mycket kommer från egna projekt, men flest uppdrag får vi av externa aktörer som behöver hjälp med att ta hand om förorenade överskottsmassor. Våra befintliga ytor täcker dock inte behovet, därför jobbar jag på olika sätt för att hitta lösningar som ökar vår mottagningskapacitet, förklarar Mona.
Den övergripande ambitionen är att återvinna så mycket som möjligt av de schaktmassor och det förorenade material som blir följden av diverse anläggningsprojekt och saneringsentreprenader. Fortfarande går alldeles för mycket material direkt till deponi, vilket bland annat leder till att onödigt mycket jungfruligt material tas från täkter. På Svevias efterbehandlingsanläggningar deponeras inga massor, utan allt material som tas emot behandlas, körs ut igen och kan förhoppningsvis användas på nytt.
– Stora mängder går i onödan till deponi. Det finns en rädsla för att återanvända avfall och mer går till spillo än vad som skulle behövas. Vi kan absolut använda lätt förorenat material mer än vad vi gör i dagsläget, det viktiga är att föroreningsgraden kontrolleras och att materialet återanvänds på rätt sätt, säger Mona.
Lönsamhet och hållbarhet går alltmer hand i hand och ett cirkulärt förhållningssätt leder till ökad efterfrågan på återanvändning. Svevia ser fina möjligheter i ett utökat åtagande på riksnivå, något som verkligen fyller Monas agenda för tillfället. Samtidigt som hon skapar nya lösningar för masshantering jobbar hon febrilt med de nya områden där Svevia ska starta sin verksamhet.
– Vi har ett antal platser i Sverige som är strategiskt viktiga: Stockholm, Uppsala, Göteborg, Norrlandskusten och några till. Vi har ringat in precis var vi vill vara och målet är att starta sju nya anläggningar fram till slutet av år 2023. Det känns fantastiskt roligt men är såklart en rejäl utmaning också, ler Mona.
Just utmaningen är en av de saker som tilltalar henne. Mona gillar också den häftiga möjlighet hon nu har att få vara med från början. Från axet till den berömda limpan, i en omväxlande etableringsprocess som innehåller allt från markletande och projektering, att hålla kontakten med myndigheter till praktisk byggnation. Inte minst tycker Mona om att få bidra till miljönytta och ökad hållbarhet.
– Mitt nuvarande uppdrag innehåller verkligen det mesta. Jag letar efter lämpliga markytor, träffar markägare, presenterar vår verksamhet och tecknar avtal. Jag har mängder av kontakter med tillsynsmyndigheter och olika kommuner och är till och med och petar i själva ritningarna till anläggningsytorna. Det är väldigt speciella förutsättningar som råder för verksamheten och det gäller att vi gör rätt från början. Vi är ute efter att göra nytta, och ju mer vi kan återvinna, desto bättre, säger Mona.
Svevia kan inte ha egna anläggningar överallt, utan i vissa områden jobbar Mona främst för att få till bra samarbeten med andra mottagare och aktörer. Inte sällan direkt med kommuner. Hon letar alltid efter den bästa lösningen – massorna ska helt enkelt hanteras – antingen direkt av Svevia, eller i samarbete med andra. Monas jobb handlar också om att underlätta för dem som räknar på projekt där hänsyn måste tas till hantering av överskottsmassor.
– Ska någon utföra exempelvis en saneringsentreprenad där tusentals ton måste schaktas bort, är det viktigt att ha en plan för avsättning av massorna. Det är inte bara avgörande för lönsamheten, utan också för att begränsa klimatpåverkan genom att minimera transporterna. Där kan vi serva med smarta lösningar, inte minst inom vår egen organisation. Tveka inte att kontakta oss – vi kan hjälpa till med massor, hälsar Mona.
Ambition: Majoriteten av de massor som tas emot på Svevias efterbehandlingsanläggningar ska komma till ny användning.
Möjlighet: Stora mängder förorenade massor från byggnadsprojekt går direkt till deponi. Om mer material behandlas och återanvänds minskar behovet att utvinna nytt jungfruligt material.
Provtagning: Allt behandlat material på Svevias efterbehandlingsanläggningar provtas för att säkerställa att haltgränserna är tillräckligt låga för avsett användningsområde.
Utmaning för branschen: Lagstiftningen behöver utvecklas. Lätt förorenat material kan återanvändas i större utsträckning. Det viktiga är att föroreningsgraden kontrolleras och att materialet återanvänds på rätt sätt.
Läs mer om hur det är att jobba på Svevia.
Här möter du några av våra medarbetare som berättar hur en helt vanlig dag kan se ut på Svevia.
På Svevia erbjuder vi karriärer inom många olika verksamheter bland annat anläggning, drift, beläggning, marksanering och inom flera av våra affärstödjande verksamheter.