Broreparationer - ett bärande uppdrag

Precis som andra byggda konstruktioner utsätts broar för slitage, behöver underhållas och ibland repareras. En som dagligen jobbar med det är Mathias Kronberg.

Det roligaste med att gå till jobbet är enligt honom, att aldrig riktigt vet vad som kommer att hända. Förutom att arbetsdagen garanterat innehåller någon form av svårlöst utmaning vilket är precis det han trivs allra bäst med.

Som Svevias platschef för Trafikverkets kontrakt för integrerat brounderhåll inom Östergötland, jonglerar han en imponerande mängd arbetsuppgifter. Allt från kalkylarbete till inköp och förhandlingar med underentreprenörer.

– Jag finns med hela vägen i affärsprocessen. Jag räknar på anbud, offererar, projekterar, är involverad i bygghandlingar och håller koll på slutförd produkt. Det är väldigt stora variationer, långa projekt samsas med korta mer akuta puckar som ska hanteras.

Oavsett typ av bro – viadukt, rörbro, plattrambro eller trumma – behöver den underhållas för att vara säker och framkomlig. Mathias och hans kollegor jobbar primärt med löpande underhållsåtgärder och reparationer av broar. Det kan vara allt ifrån ett enkelt ingrepp, till en mer omfattande renovering.

Till vanligheterna hör exempelvis byten av kantbalkar, broräcken och anslutande vägräcken. Broarnas tätskikt förnyas också relativt ofta, för att förhindra läckage genom betongkonstruktionen. Övergångskonstruktionerna, de stora metallbitar som sitter mellan betongen på bron och asfalten i vägen, måste också bytas med jämna mellanrum. Övergången, som står för den klassiska dunsen mellan väg och bro, måste vara spänstig och slitstark och får aldrig spricka sönder.

Sprutning, montering och nyanläggning av trummor är vardagsmat, men det innebär inte på något sätt att jobbet går på rutin. Inom brounderhåll och reparationer finns inga givna mallar att följa. Även planerade arbeten utmanar, då varje plats och varje bro är unik. Yttre förutsättningar och miljö spelar roll och det handlar om komplexa uppdrag som ofta är krävande i tid, kompetens och resurser.

– Alla projekt kräver sin egen lösning. Hur ser platsen ut? Är vi nära eller rentav under vatten? Behöver vi leda om trafik? Logistiken kan vara klurig. Vi kanske ska bogsera en stor trumma som tar en timme att dra runt i en rondell, lyfta den med mobilkran, lägga den på pontoner för att sedan sänka ner den i vatten. Vi gör ett noggrant förarbete men ibland funkar helt enkelt inte teorierna i praktiken, då får vi slå våra kloka huvuden ihop och tänka om, förklarar Mathias.

Enligt Mathias Kronberg är ett tätt samarbete med underentreprenörer, beställare som Trafikverket och kommuner, externa projektledare och konstruktörer en förutsättning. Under otaliga byggmöten bollas komplexa skeenden, innan de verkställs. Alltid med säkerheten först och i fokus.

– Det finns en samsyn i hela företaget på säkerhet men också i att dela med sig av erfarenhet, kunskap och att vi samarbetar mellan olika delar i bolaget, säger Mathias.

Visst broarbete utförs året runt, men vintern är framförallt en period med tyngdpunkt på projektering, kalkylering och besiktningar av färdiga jobb. Kylan gör att fokus skiftar, det måste vara minst fem grader varmt för att kunna göra betongarbeten utomhus. I april drar brospolning, röjning och reparationer igång igen.