Så fungerar snöröjning och vinterväghållning
Vem är ansvarig för snöröjningen? Vilka vägar halkbekämpas först? Här hittar du svaret på några vanliga frågor om snöröjning och vinterväghållning.
Vem som ansvarar för snöröjningen och halkbekämpningen skiljer sig åt beroende på om det är en statlig väg, en kommunal väg eller en enskild- eller privat väg.
- För statliga vägar så är Trafikverket ansvarig väghållare
- Respektive kommun ansvarar för vinterväghållningen av de kommunala vägarna
- För enskilda och privata vägar kan det vara en vägförening, kommunen, skogsbolag eller andra privata bolag eller personer som har ansvaret
Den ansvariga väghållaren kan i sin tur anlita entreprenörer som utför underhållet.
Statliga vägar är det vägnät som kopplar ihop olika delar av landet. Trafikverket ansvarar för de statliga vägarna. Kommunala vägar är mindre gator och vägar i din stad eller by. Det är kommunens ansvar att se till att dessa vägar är säkra och i bra skick. Så, statliga vägar förbinder hela landet, medan kommunala vägar hjälper människor att röra sig lokalt. Statliga vägar kan genomkorsa städer och byar.
Om din väg ingår i det statliga vägnätet, kan du gå till Trafikverkets hemsida och använda deras verktyg: Trafikverket.se: Driftområdeskartor
Om du undrar över vem som sköter om en väg i din kommun, behöver du kontakta kommunens ansvariga för gatuunderhåll. Namnet på den enhet eller avdelning som ansvarar för gatuunderhållet varierar mellan olika kommuner, men kallas ofta för trafikkontoret, gatukontoret, trafik och gator eller något liknande.
För vägar som inte tillhör kommunen, utan är privata eller enskilda, måste du kontakta den person eller organisation som äger och ansvarar för vägen för att ta reda på vem som sköter om den.
För att ta reda på när din gata kommer att plogas, kan du kolla kommunens hemsida. De brukar ha uppdaterade kartor som visar prioriteringen av vägar och gator för snöröjning. Om du inte hittar informationen på hemsidan, kan du kontakta Trafikkontoret/Gatukontoret i din kommun för att få mer information om när din gata förväntas plogas. De kan ge dig mer specifik information om tidtabeller och prioriteringar.
Det är kommunen som bestämmer vilka gator, vägar samt gång- och cykelvägar som ska snöröjas först. De brukar göra detta genom att prioritera vägarna baserat på hur mycket trafik de har. De viktigaste vägarna och de med mest trafik snöröjs oftast först.
Vi åker ut och plogar vägarna beroende på vad som står i vårt kontrakt. På de större vägarna kan vi behöva ploga när det har snöat någon centimeter. Men på mindre gator eller vägar kan det ta upp till tio centimeter snö innan vi åker ut och börjar röja.
Vi förstår att det kan vara frustrerande när mindre vägar inte har plogats än, och det är svårt att ta sig fram. Vårt mål är att göra alla vägar och gator säkra och framkomliga så snabbt som möjligt. Vid kraftigt snöfall eller mycket tung snö tar det längre tid att röja bort snö. Ibland kan det bero på att det inte har fallit tillräckligt med snö för att uppfylla våra kriterier för snöröjning.
Trafikverket är ansvarig för det statliga vägnätet i Sverige. De har delat upp hela landet i 105 driftområden. För varje driftområde anlitar Trafikverket en vägentreprenör för att sköta om vägarna året om, vintertid betyder det framför allt snöröjning och halkbekämpning. Kontraktet för ett driftområde kallas basunderhållskontrakt.
Kontraktet anger vilka krav som ska uppfyllas som till exempel startkriterier för när snöröjning eller halkbekämpning ska påbörjas. Startkriterierna kan variera beroende på vilken typ av väg det handlar om. För snöfall är startkriteriet mycket lågt för en vältrafikerad motorväg. Men för en glest trafikerad grusväg kan flera centimeter snö få falla innan den måste snöröjas.
Trafikverket är ytterst ansvarig för snöröjning och halkbekämpning på det statliga vägarna. Det kontrakt som Trafikverket har med ansvarig entreprenör i varje driftområde styr entreprenörens arbete och prioriteringar.
Trafikverket är ytterst ansvarig för snöröjning och halkbekämpning på det statliga vägarna. Det kontrakt som Trafikverket har med ansvarig entreprenör i varje driftområde styr entreprenörens arbete och prioriteringar. Läs mer om halkbekämpning på Trafikverkets hemsida: trafikverket.se: Så fungerar vinterväghållning
Alla statliga vägar har en vägklass. Klassen avgör hur snabbt en väg ska plogas och hur mycket snö som får finnas kvar på vägen en viss tid efter att det har slutat snöa. Klassningen baseras på trafikmängd och vägens funktion. Högtrafikerade vägar prioriteras.
Du kan läsa mer om vinterväghållning av statliga vägar och om olika vägklassningar på Trafikverkets hemsida: trafikverket.se: om vägklasser för vinterväghållning
Det som avgör när plogbilen kommer är hur trafikerad din väg är. På Trafikverkets hemsida finns plogbilskartor för hela Sverige.
För kommunala vägar kan du vända dig till kommunens ansvariga för gatuunderhåll. Namnet på den enhet eller avdelning som ansvarar för gatunderhållet varierar mellan olika kommuner, men kallas ofta för trafikkontoret, gatukontoret, trafik och gator eller något liknande.
För statliga vägar kan du i första hand vända dig till Trafikverket. På trafikverket.se hittar du information om hur du går tillväga. Trafikverket.se: Anmäl brister på och intill det statliga vägnätet. Där kan du även hitta kontaktuppgifter direkt till entreprenören som ansvarar för underhållet på uppdrag av Trafikverket. Trafikverket.se: Driftområdeskartor och kontaktuppgifter till ansvarig entreprenör
För vägar som inte tillhör kommunen, utan är privata eller enskilda, måste du kontakta den person eller organisation som äger och ansvarar för vägen.
Vi saltar som både förebyggande och aktiv åtgärd för att bekämpa halka. Om prognosen varnar för minusgrader halkbekämpar vi i förebyggande syfte. På det viset undviker vi till exempel att det bildas så kallad svartis, som är väldigt förrädiskt för trafikanter. Vissa cykelbanor sopsaltas, vilket innebär att vi både sopar och saltar i stället för att ploga för att få helt rena och därmed säkrare cykelbanor.
Blir det kallare än -7 grader tappar saltet effekt och det krävs väldigt mycket salt för att smälta bort snö och is, vilket inte är så bra för miljön. Då använder vi i stället friktionsmaterial, som till exempel sand, för att bekämpa halkan.
Om bilar och andra fordon hunnit köra på snön så packas den snabbt och det blir svårt för våra maskiner att få bort all snö. I de lägena skickar vi ut sandbilen efter plogbilen och halkbekämpar med friktionsmaterial.
Vi förstår att det är frustrerande när snön gör det svårt att komma fram, oavsett om man kör bil, går eller cyklar. Vi gör vårt yttersta för att hålla även trottoarer och gångvägar framkomliga och säkra. Ibland används trottoaren på ena sidan av gatan för att lasta av snön och då plogas bara den ena sidan. Vissa trottoarer ska också snöröjas av fastighetsägaren och då är det dennes ansvar att se till att trottoaren är skottad och sandad. Har du frågor eller funderingar kring snöröjningen av trottoarer och gångvägar rekommenderar vi att du hör av dig till kommunen.
Vi planerar snöröjning och halkbekämpning så att det ska bli så effektivt som möjlig, både vad gäller tidsåtgång och körsträcka. Den planeringen kallas för ruttoptimering.
Svevia ligger framkant när det gäller att utveckla metoder för underhållsåtgärder med ett projekt kallat Prognosstyrd dynamisk ruttoptimering. I detta projekt används sträckvisa vägväderprognoser som automatiskt ruttoptimeras för att ytterligare effektivisera vinterväghållningen. Beslutsfattaren kan med hjälp av navigatorer dirigera saltbilar att utföra skräddarsydda åtgärder utifrån den senaste prognosen.
Här kan du läsa mer om prognosstyrd dynamisk ruttoptimering.
