En täkt är ett område där det får brytas – sprängas loss eller grävas ur – berg, morän eller grusmaterial. Täkt räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken och därför behövs det ett tillstånd att få bryta material.
Tillstånd till täkt ansöks hos en prövningsmyndighet alltså Länsstyrelsen eller – om det ska pumpas vatten ur täkten på så vis att det kan påverka omgivningen – hos Mark- och miljödomstol.
Från en idé tills det slutligen kan bli ett tillstånd tar det lång tid, vanligtvis 3-5 år för en helt ny täkt. Inte alla ansökningar leder till att det blir ett tillstånd.
En täkt är i stort sett alltid begränsad till en viss mängd material och ett visst antal år, 15-25 år är vanligast men det finns också täkter med kortare och längre täkttillstånd. Det är även vanligt att det söks nytt tillstånd på samma plats när det gällande börjar ta slut.
I ett täkttillstånd finns ett antal regler och villkor som måste följas för att täkten ska få finnas på platsen. Att den som bryter i täkten, verksamhetsutövaren, följer villkoren kontrolleras av myndigheterna. Vanligtvis är det kommunen men ibland är det länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Varje år lämnar verksamhetsutövaren in en miljörapport till tillsynsmyndigheten.
När en täkt stängs ska ytan efterbehandlas i samråd med tillsynsmyndighet och markägare. Svevia verkar för att en efterbehandling ska ske med hänsyn till biologisk mångfald. Här kan du se ett exempel på hur en sådan efterbehandling kan gå till: Efterbehandling med biologisk mångfald.
Att producera ballastmaterial med hög kvalitet och rätt egenskaper är en komplicerad process som sker i flera steg. När materialet väl finns på plats kan det användas i flera olika sammanhang. Exempelvis för husgrunder, vid uppbyggnad av vägar och järnvägar eller som gårdsgrus.
Så fungerar en bergtäkt. Illustratör: Ingela Landström
Uppe på berget tas jord och annat överliggande material bort från bergytan. Det kallas att man avtäcker berget. Ofta används dessa avbaningsmassor till bullervallar eller insynsskydd.
När berget är rent, borrar man hål rakt ner i berget. Dessa fylls sedan med sprängmedel och berget sprängs loss. En område med bergmassa som borras och lossprängs, kallas för salva.
Stenar som är för stora att gå i en förkross kallas för skut. Dessa knackas ner till mindre storlek med hjälp av grävmaskin utrustat med en hydraulhammare. En grävmaskin med hydraulhammare kallas för knack.
Berget lastas, matas, sedan i en förkross. Ska man ha mindre storlekar på färdigt material, krossas det i fler krossar. Materialet sorteras sedan på en sikt och läggs upp i lager med färdiga produkter.
Materialet lastas sedan, oftast på lastbil, för transport till användningsområdet.
Ballastmaterialet som tillverkas i våra täkter kan användas för olika typer av projekt och ändamål. Exempel på användningsområden är som fyllnadsmassor vid vägbyggen och järnvägsprojekt eller som gårdsgrus eller matjord. I illustrationen här nedanför kan du se ytterligare användningsområden.
Här används ballastmaterial. Illustratör: Ingela Landström
Läs mer om Svevias ballastverksamhet.
Svevias ballastverksamhet arbetar för att främja en hållbar utveckling genom att säkerställa ansvarstagande för människor, miljö och ekonomi. Här kan du läsa om hållbarhetsarbetet inom Svevias ballastverksamhet.
Våra krossanläggningar finns över hela landet. Här hittar du grus- och ballastmaterial för olika typer av projekt och ändamål. Exempelvis fyllnadsmassor och krossprodukter för vägbyggen, grundläggning, dränering, järnvägsprojekt och olika typer av anläggningsarbeten. Här ser du några av de produkter vi erbjuder.